Så bygger du en bra utdelningsportfölj

Last Updated on oktober 5, 2022 by admin

En bra utdelningsportfölj ger ett stabilt och regelbundet inflöde av kapital i ditt sparade, vilket i sin tur ger medel för återinvesteringar och den åtråvärda ränta på ränta-effekten. Viktigt är dock att bygga en utdelningsportfölj omsorgsfullt, med såväl riskspridning som avkastning i åtanke.

I finansiella sammanhang och när man talar om sparande och investeringar syftar ordet ”portfölj” till den samling värdepapper i vilka man som sparare har investerat.

Vanligast, och det de flesta kanske först tänker på, är en portfölj av bra fonder eller aktier, men variationen av instrument kan förstås vara bredare än så. En värdepappersportfölj kan bland annat innehålla aktiefonder, räntefonder, ETF’er (börshandlade fonder), obligationer samt olika typer av aktier.

En utdelningsportfölj är en samling utdelningsaktier – det vill säga aktier som har som policy att dela ut en del av årsvinsten till sina aktieägare. Hur ofta utdelning sker kan se olika ut i olika företag.

I Sverige är det vanligast med en aktieutdelning per år, vanligen på vårkanten, men utländska bolag tillämpar ofta mer frekventa utdelningar  – antingen halvårsvis, kvartalsvis eller till och med månadsvis. Mer om detta finns att läsa längre ned i artikeln.

Oavsett utdelningsfrekvens bidrar stabila, bra utdelningsaktier med ett regelbundet kassaflöde in i portföljen, vilket med fördel kan återinvesteras i nya aktier och på sikt skapa en förmånlig ränta på ränta-effekt.

En förutsättning för att lyckas med utdelningsaktier är dock att bygga en utdelningsportfölj med bred exponering och bra riskspridning – precis som när man bygger ett sparande i fonder eller andra typer av värdepapper.

I den här artikeln tittar vi närmare på vilka faktorer som är viktiga att ha i åtanke när man skapar en egen utdelningsportfölj, hur man kan tänka kring exponering och riskspridning, vilka möjligheter en utdelningsportfölj kan bringa samt värdefulla tips och råd på vägen.

Dessutom listar vi ett antal utdelningaktier som uppvisat en särskilt stabil utdelningstrend under flera år, och som således kan vara intressanta att inkludera i en portfölj.

10 aktier med stabil utdelningshistorik

1. Atlas Copco
2. ASSA Abloy
3. Investor
4. Fagerhult
5. Castellum
6. Fabege
7. Atrium Ljungberg
8. Hufvudstaden
9. Fenix Outdoor
10. Vitec Software Group

Tips: Klicka på länkarna för att läsa mer om respektive aktie hos Avanza. Ovanstående lista är inte att betrakta som tips eller investeringsråd – endast inspiration. 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Aktier kan både öka och minska i värde, varför det inte är säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. 

Vad är en utdelningsaktie?

En förutsättning för att kunna bygga upp en bra utdelninsgportfölj är givetvis att vara införstådd med vad en utdelningsaktie egentligen är, och på vilket sätt den skiljer sig från andra aktier. Lyckligtvis är det hela ganska enkelt.

En utdelningsaktie är en ägarandel i ett bolag där man har som policy att dela ut hela eller delar av årsvinsten till sina aktieägare. Själva aktien är ingen speciell eller särskild sorts aktie, utan det signifikanta är just att det finns en utdelningspolicy i bolaget. Utdelningsaktier kan vara vanliga stamaktier, alternativt preferensaktier.

När du investerar i aktier kan du tjäna pengar på två sätt; genom kursvinster – vilket innebär att du säljer aktierna för mer än vad du köpte dem för – och genom utdelning.

Kursvinster realiseras först när du säljer dina tillgångar, men med utdelningen tjänar du pengar löpande, utan att du behöver avyttra några aktier. Du erhåller en så kallad direktavkastning, vilken tillsammans med kursvinst vid en försäljning sedan utgör den totala avkastningen.

Viktigt att känna till är att inte alla aktier är utdelningsaktier. Bolag som befinner sig i expansiva tillväxtfaser, eller yngre nystartade bolag som fortfarande är i startgroparna av sin resa behöver oftast behålla vinsten och återinvestera den i syfte att kunna växa mer och på sikt öka substansvärdet för ägarna.

Således är det ofta större, mer mogna och mer stabila bolag som ger aktieutdelningar. Bolag som går med vinst, och som har gjort det under en längre tid.

Varför investera i utdelningsaktier?

Till mångt och mycket handlar utdelningen om att skapa ett bra inflöde av pengar till portföljen. Pengar som sedan kan återinvesteras i samma bolag för att på så sätt ge mer utdelning nästa gång och skapa en attraktiv ränta på ränta-effekt, alternativt satsas i helt andra tillgångar.

Givetvis vill man även att aktierna ska öka i värde så att man kan få en bra totalavkastning den dag man säljer.

Utdelning är också viktigt för att locka investerare att köpa aktier i ett bolag och därmed ta den risk som en investering faktiskt innebär.

Köper du aktier som inte ger utdelning får du valuta för dina pengar först den dagen du säljer ditt innehav – förutsatt att tillgångarna har ökat i värde. Du tar på så sätt en risk utan att få någon löpande ersättning längs vägen.

Vidare är det förstås viktigt att inte bara stirra sig blind på utdelningen, utan även titta på övriga variabler och känna en positiv tilltro till företagets fortsatta utveckling. Hur har till exempel aktien utvecklats i värde de senaste åren? Hur ser tillväxten ut, och vad kan utläsas av PE-talet och andra viktiga nyckeltal?

Riktigt bra utdelningsaktier bör ha en stabil och helst långgående utdelningstrend – det vill säga att utdelningar gjorts utan avbrott eller sänkning under många år i rad. De bör också ha en positiv utdelningstillväxt (det vill säga att de har höjt utdelningen varje år) samt en direktavkastning som känns rimlig – varken för hög eller för låg.

En bra utdelningsportfölj hjälper till att sprida riskerna

Riskspridning – även kallat diversifiering – är som bekant av största vikt vid så gott som alla typer av finansiella investeringar. Bra riskspridning uppnås genom att investera i olika slags tillgångar, på olika marknader och med olika inriktning – för vilket en portfölj av utdelningsaktier lämpar sig alldeles utmärkt.

Genom att satsa på ett antal olika utdelningsaktier och bygga upp en stabil portfölj av dessa blir du dels mindre sårbar för eventuella nedgångar i ett specifikt bolag eller på en specifik marknad. Dessutom blir utdelningen inte enkom beroende av en enda aktie.

Ju fler utdelningsaktier du inkluderar i din utdelningsportfölj, desto bättre sprider du dina risker och desto större chans får du till såväl fler utdelningar, som bättre utdelning.

Så bygger du en balanserad utdelningsportfölj

För att lyckas med en balanserad och stabil utdelningsportfölj finns det framförallt sex stycken faktorer att ta hänsyn till och arbeta utifrån. Är du redan insatt i aktier och investeringar sedan tidigare är du förmodligen relativt bekant med dessa. Startsträckan blir i sådana fall inte så lång.

Är du däremot nybörjare med ingen eller begränsad erfarenhet av utdelningsaktier rekommenderas att du läser på innan du börjar bygga din portfölj – exempelvis i guider likt denna.

För att kunna fatta medvetna, kloka beslut utifrån dina förutsättningar är det nämligen viktigt att förstå hur marknaden i allmänhet fungerar, och hur utdelningsaktier i synnerhet fungerar.

Så, vilka är då dessa 6 stycken faktorer man bör ta med i beräkningen? Låt oss titta närmare på dem en och en.

1. Diversifiering på flera plan

Ovan nämnde vi vikten av att sprida riskerna när man gör finansiella investeringar, och att en riktigt bra utdelningsportfölj kan hjälpa till att diversifiera ens totala innehav.

En god diversifiering kräver att man medvetet investerar på ett sådant sätt att man sprider riskerna på flera olika plan. Det handlar med andra ord om att köpa aktier som ger exponering mot olika geografiska marknader, olika branscher, olika segment och olika typer av bolag.

Diversifiering handlar om att minska sårbarheten mot ett och samma bolag och/eller en och samma marknad och bransch, samt att öka möjligheterna genom breddad exponering.

Detta kan låta enkelt, men många gånger kan det visa sig mer komplicerat än man först tror. Många har nämligen en tendens att investera mer i bolag verksamma inom en bransch man är särskilt intresserad av – till exempel fastigheter, olja eller teknik.

Olika bolag inom samma bransch ger förstås en viss diversifiering på så sätt att alla företag och verksamheter är unika, men samtidigt är många företag inom samma bransch känsliga för liknande faktorer.

Går oljepriset ned påverkas i regel alla oljebolag, mer eller mindre, och går techmarknaden plötsligt trögt går de flesta techbolag sämre. Således är det viktigt att diversifiera på flera plan – både geografiskt, branschmässigt och med olika bolag.

Med det sagt är det också viktigt att tillägga att en god diversifiering inte nödvändigtvis måste innebära att man investerar i tillgångar i alla tänkbara branscher, och i hur många länder som helst. En god diversifiering ska inte göras på bekostnad av vad du känner dig bekväm att investera i.

Kloka investeringar innebär dels att man investerar i bra, stabila bolag med ljusa framtidsutsikter. Men det innebär också att man satsar på sådant man själv förstår och tror på.

Att köpa utdelningsaktier i en mängd olika branscher och länder som egentligen ligger utanför din egen comfort zone ger förvisso en bred diversifiering, men kan å andra sidan innebära en ökad risk om du har svårt att få grepp om en del branscher och affärsmodeller.

Summa summarum kan alltså sägas att en bra utdelningsportfölj bör bestå av flera olika svenska aktier (och gärna utländska), med olika utdelningsfrekvens, inom olika branscher och olika geografiska marknader – men fortfarande inom ramarna för vad som känns tryggt för dig.

2. Sänk risken med fler innehav

Även denna punkt handlar om diversifiering, men rör mer specifikt hur många aktier man bör sikta på att ha i sin utdelningsportfölj. Vilket är egentligen det optimala antalet? Finns det något?

Först och främst ska sägas att risknivån och volatiliteten i utdelningsportföljen höjs betydligt om man bara äger en eller ett fåtal aktier.

Enligt en studie gjord av den amerikanska organisationen AAII – American Association of Individual Investors – är volatiliteten i en utdelningportfölj med endast en aktie så mycket som 30% högre än i en portfölj med flera innehav.

Detta kan naturligtvis innebära att en investerare med en sådan portfölj kan få 30% bättre värdeutveckling än andra vissa gånger, men det innebär också att hen kan få 30% sämre värdeutveckling andra gånger.

Enligt AAII’s studie minskar volatiliteten i en utdelningsportfölj enligt följande när man ökar antalet innehav:

• 80% lägre risk i en utdelningsportfölj med 25 olika aktier
• 90% lägre risk i en utdelningsportfölj med 100 olika aktier
• 95% lägre risk i en utdelningsportfölj med 400 olika aktier

Den lägre risken står alltså i jämförelse med om man har en utdelningsportfölj med endast en enda utdelningsaktie i.

Klart står att risken minskar ju fler innehav man inkluderar i sin utdelningsportfölj. Ju fler aktier, desto bättre diversifiering. Forskning visar också att många innehav är särskilt viktigt i tider av ekonomisk oro. I osäkra tider då börsen svänger mycket kan det således vara klokt att addera fler aktier till sin portfölj.

Forskningsstudier och uttalanden av expertorganisationer till trots – rent praktiskt blir det för de allra flesta investerare svårt att på ett kvalitativt sätt förvalta en utdelningsportfölj med flera hundra olika innehav.

Investeringar i aktier kräver tid och engagemang, att man håller sig uppdaterad med marknaden och följer utvecklingen i de bolag man har tillgångar i. Till skillnad från när man investerar i fonder är det en själv som är ansvarig för all förvaltning när det kommer till aktier.

För att kunna följa upp och förvalta sin utdelningsportfölj på ett kvalitativt sätt kan det sammantaget alltså vara bra att inte satsa på vare sig 100 eller 400 aktier. Ett tiotal eller tjugotal räcker bra så länge man tänker på att sprida riskerna så gott som möjligt.

Tänk på att anpassa din utdelningsportfölj och antalet aktier efter dina förutsättningar – hur pass insatt du är, hur engagerad du är och hur pass mycket tid du har möjlighet att lägga ned.

3. Gör noggrann research och satsa på stabila, robusta bolag

Att endast fokusera på själva utdelningen (beloppet) och förbise andra viktiga faktorer är ett misstag många gör när de för första gången ska bygga upp en utdelningsportfölj.

Själva utdelningen i form av kronor och ören per aktie är förvisso viktig, men långt ifrån det enda man behöver inkludera i sin research inför en investering.

Generellt sett kan sägas att bolag som ger utdelning i regel är stabila, mogna bolag med bra ekonomi. Detta eftersom aktieutdelningar förutsätter att man har pengar över efter det att alla löpande kostnader, leverantörsskulder, investeringar och så vidare är betalda.

Allra bäst är de som höjt utdelningen varje år under många år i följd – gärna 25 år i rad eller mer – vilket vi återkommer till lite längre ned.

Att ett bolag ger utdelning behöver dock inte per automatik betyda att det är robust, att det kan stå sig väl i tuffa tider och hämta sig bra efter en recession. Just därför är det viktigt att man tittar på andra variabler än bara utdelningen innan man satsar några pengar.

Hur har till exempel värdeutvecklingen sett ut de senaste fem åren? Eller 10, 15 och 20 åren? Hur klarade bolaget i fråga finanskrisen 2008, och hur har det sett ut under 2020 i spåren av pandemin? Ett företags förmåga att stå pall i eventuell en kris är trots allt avgörande för såväl möjligheten att fortsätta ge utdelning som framtida kursvinst.

Till robusta företag räknas sådana som påverkas mindre kraftigt av stora nedgångar på börsen, och som lyckas hämta tillbaka förlorad mark – och mer därtill – relativt snabbt.

Här kan vissa branscher ofta vara starkare än andra – till exempel läkemedel, tobak och alkohol. Produkter/tjänster med en mer eller mindre konstant efterfrågan. Historisk avkastning är dock ingen garanti för framtida avkastning – oavsett bransch. Det är viktigt att komma ihåg.

4. Kontroll av balansräkning – hur ser företagets skuldsättning ut?

En titt på balansräkningen bör göras inför alla investeringar i aktier, vare sig det gäller utdelningsaktier eller aktier utan utdelning.

Balansräkningen visar hur det ser ut med tillgångar och skulder i ett bolag. Hur pass belånat företaget är och hur mycket eget kapital som finns i verksamheten. Här bör skulderna ägnas särskild uppmärksamhet.

Att köpa aktier i ett företag med hög belåning och stora skulder kan nämligen vara riskfyllt. Inte bara av den uppenbara anledningen att för mycket skulder förstås kan få ett företag att gå omkull om det vill sig riktigt illa, utan även för att aktiekursen tenderar att fluktuera mer i ett skuldtyngt bolag.

Detta eftersom osäkerheten kring ett sådant bolag är större, vilket bidrar till ett mer sviktande förtroende hos marknaden. Ett företag med hög skuldsättningsgrad är dessutom sårbart för ränteförändringar. En höjning av marknadsräntan kan få stora, potentiellt ödesdigra konsekvenser för ett bolag med hög belåning.

5. Large Cap, Mid Cap eller Small Cap

Som nämndes tidigare är det mer vanligt att stabila, lite äldre och mer mogna bolag ger aktieutdelning än mindre och yngre företag. Med det dock inte sagt att det inte även finns både små och medelstora företag som också delar ut en del av sin årliga vinst.

Vilket är då att föredra i en utdelningsportfölj? Spelar det någon roll om man köper utdelningsaktier i ett Large Cap-, Mid Cap- eller Small Cap-bolag?

Viktigast är förstås att göra en bedömning utifrån varje företags unika förutsättningar, oavsett storlek. Överlag kan det ur risksynpunkt dock var bättre att satsa på större företag med större finansiella muskler.

Vidare är storleken på ett bolag också nära sammankopplad med hur pass likvid aktien är. Aktier i Large Cap-bolag är i regel mer likvida, vilket innebär att de omsätts i större omfattning. De köps och säljs oftare och i större volymer.

Aktier med sämre likviditet tenderar att vara mer volatila och fluktuera mer i värde än aktier med hög likviditet, vilket kan få såväl positiva som negativa konsekvenser för dig som investerare.

En aktie med mer volatilitet kan mycket väl överprestera en aktie som inte svänger lika mycket och ofta, men det finns också en risk att den underpresterar – det vill säga utvecklas sämre värdemässigt.

Huruvida du enkom bör satsa på stora bolag, eller om det kan vara lämpligt att även inkludera mindre och medelstora bolag i din utdelningsportfölj beror till mångt och mycket på hur pass riskbenägen du är.

Large Cap-bolag innebär generellt sett lite lägre risk, men kanske också lite lägre förväntad avkastning. Mid- och framförallt Small Cap-bolag i expansiva tillväxtfaser är mer riskabla, men kan samtidigt ge bättre avkastning på sikt.

Fundera således över vilken risknivå du själv känner dig bekväm med. Är du beredd att tumma lite på tryggheten för chans till en eventuellt bättre avkastning – eller föredrar du att satsa mer säkert?

6. Hög direktavkastning är inte alltid bäst

Sist men inte minst är direktavkastningen en viktig variabel att titta på när du ska välja aktier till din utdelningsportfölj.

Direktavkastningen anges alltid i procent, och visar hur stor del utdelningen utgör av aktiens totala pris. Direktavkastning/utdelning per aktie är alltså inte samma sak.

Exempel: En aktie kostar 100 kronor och utdelningen är satt till 3 kronor per aktie. Direktavkastningen är alltså 3 kr/100 kr = 3%.

Viktigt att känna till är att direktavkastningen är ett dynamiskt värde som förändras flera gånger per dag, till skillnad från utdelningen som i regel är fast efter det att den beslutats och klubbats igenom på en bolagsstämma.

Direktavkastningen är föränderlig eftersom den beräknas i relation till aktiekursen – vilken ju förändras ständigt.

Direktavkastningen kan, liksom utdelningen, skilja sig ganska kraftigt åt mellan olika aktier. En del har en direktavkastning som sällan tycks nå över 1%, medan andra ligger uppemot 10%, eller till och med högre än så.

Den genomsnittliga direktavkastningen för bolag listade på NASDAQ Stockholm är omkring 1-4%. Allt över 5% kan därför anses vara hög direktavkastning.

Ju högre direktavkastning desto bättre kan tyckas – men så är inte alltid fallet. En alltför låg direktavkastning är förstås inte speciellt attraktivt eftersom man med utdelningsaktier vill ha just en direktavkastning, men en alltför hög sådan hör ofta samman med dålig tillväxt.

Ett alltför hög direktavkastning indikerar att företaget i fråga inte satsar särskilt mycket – eller kanske inget alls – på investeringar som kan generera fortsatt ekonomisk tillväxt. I sådana fall skulle de troligen inte viga så mycket av vinsten till utdelningen.

Dålig tillväxt kommer tillslut leda till att bolaget stagnerar, vilket i sin tur kommer att visa sig på aktiekursen, och framledes även utdelningen. För den framtida avkastningens skull är det därför viktigt att se om direktavkastningen i en aktie verkar rimlig, eller om den kan vara ett tecken på att tillväxten stannat av.

Hög direktavkastning kan vara lockande, men likväl är framtida avkastning en investering som är nog så viktig, och ofta mer lönsam i längden.

Vidare är det också viktigt att vara uppmärksam på om en aktie du är intresserad av plötsligt får en betydligt högre direktavkastning. Eftersom direktavkastningen stiger när aktiekursen sjunker och sjunker när kursen stiger, innebär en plötsligt höjd direktavkastning att aktien har dalat i pris.

Skulle detta inträffa är det förstås nödvändigt att ta reda på varför aktien har sjunkit i pris. Är det ett tillfälligt tapp eller beror det på att bolaget presterar dåligt och att marknadens förtroende för det bli allt sämre?

Hög direktavkastning och låg tillväxt – eller lägre direktavkastning och bättre tillväxt?

Utdelningsaktier med hög direktavkastning och hög utdelning behöver inte nödvändigtvis vara mindre bra än aktier med lägre direktavkastning och bättre tillväxt. Mycket handlar om vad du själv har för inställning till din utdelningsportfölj och hur du vill att den ska leverera.

Hög direktavkastning kan naturligtvis vara attraktivt om du vill ha ett bra, löpande inflöde av kapital att återinvestera i nya tillgångar här och nu.

På sikt visar dock statistik att det i regel är mer lönsamt med en något lägre direktavkastning och en bättre tillväxt. Den totala avkastningen – det vill säga utdelningar plus kursvinster sammantaget – blir vanligtvis bättre i sådana aktier.

Vidare finns det förstås inget som utesluter att man kombinerar lite av bägge delarna i sin utdelningsportfölj. Att man till exempel har en majoritet av utdelningsaktier med genomsnittlig direktavkastning och bra tillväxt, och kompletterar med några med hög utdelning här och nu men sämre förväntad värdeutveckling på sikt.

Utdelningshistorik och utdelningstillväxt

Utdelningshistoriken och utdelningstillväxten säger mycket om stabiliteten i ett bolag samt hur pass köpvärd en utdelningsaktie kan tänkas vara. Således är dessa två ytterligare faktorer man bör känna till och titta närmare på.

Utdelningshistorik 

Utdelningshistoriken talar om hur utdelningarna sett ut bakåt i tiden. Genom att studera utdelningshistoriken kan du se hur hög eller låg utdelning ett bolag har betalat tidigare, om utdelningen har sänkts och i sådana fall hur många gånger, huruvida en utdelning någonsin har slopats helt samt om någon bonusutdelning har gjorts.

En stabil utdelningshistorik bör innehålla så få sänkningar som möjligt, och givetvis så få slopade utdelningar som möjligt – helst inga alls. Ju fler år i rad med oavbrutna och icke sänkta utdelningar, desto mer stabilt och tryggt kan företaget i fråga anses vara.

Som exempel på stabila bolag kan nämnas Dividend Aristocrats – vilka är företag som höjt sina utdelningar 25 år i rad eller mer. Denna imponerade lista innehåller än så länge inga svenska bolag, men däremot finns svenska bolag som höjt alternativt inte sänkt utdelningen under 10 år eller mer.

Rör det sig om ett relativt nytt företag, alternativt ett företag som inte har varit börsnoterat särskilt länge eller som nyligen införde utdelningar blir det förstås lite svårare. Historiken blir betydligt kortare och det finns inget facit över hur utdelningarna sett ut tidigare.

Vidare kan det också finnas goda skäl till inställda utdelningar eller sänkta belopp – såsom att ledningen bedömde att en ny investering behövde prioriteras till exempel.

Det är ledningens ansvar att förvalta företagets verksamhet och kapital på ett sätt som gynnar aktieägarna, och beroende på omständigheter kan det mest ansvarsfulla och strategiskt bästa ibland vara att ställa in eller sänka en utdelning.

Utdelningstillväxt

Utdelningstillväxt är ett mått på hur mycket utdelningen i ett bolag har ökat över tid. Det optimala för dig som investerare är förstås att utdelningen höjs varje eller så gott som varje år. Detta är ofta också det som eftersträvas av företagen, och som finns uttalat i många utdelningspolicys.

För att kunna höja utdelningen krävs förstås mer kapital, varför en bra utdelningstillväxt och hög utdelning som regel är en tydlig indikation på att företaget går bra, att det går med vinst och att det expanderar.

Att kika på utdelningshistorik och utdelningstillväxt är inte så komplicerat som det låter. Hos såväl Avanza som Nordnet finns detaljer om utdelning redovisade på ett enkelt och tydligt sätt på respektive akties egen sida.

Olika företag har olika utdelningspolicy

Ett företags utdelningspolicy kan beskrivas som ett slags regelverk för om och hur aktieutdelning ska göras samt utdelning per aktie och när utdelningen kommer. Policyn kan ha betydelsen för hur många som vill köpa aktien.

Varje bolag utformar sin egna utdelningspolicy, varför villkoren kan se mycket olika ut för olika bolag. Gemensamt för de alla är dock att det är styrelsen som beslutar om huruvida utdelning ska ges, hur ofta den ska ges samt hur mycket som ska delas ut till aktieägarna.

Hur stor andel av vinsten ett företag ska dela ut brukar uttryckas i procent – till exempel ett minimum om 80% eller 50%, under förutsättning att ekonomin tillåter.

Vad gäller utdelningsfrekvensen – det vill säga hur ofta ett företag ger aktieutdelning – ser det som inledningsvis nämndes olika ut i Sverige och utomlands.

Bland svenska företag är det vanligast med en utdelning per år, vilken som regel sker på våren runt april-maj. På senare år har fler och fler företag börjat ge utdelning varje halvår eller varje kvartal, men fortfarande är det årliga utdelningar som dominerar.

Utomlands är det däremot vanligare med mer frekventa utdelningar. Många amerikanska utdelningsaktier ger till exempel utdelningar en gång per kvartal, eller till och med en gång per månad.

Genom att inkludera aktier med olika utdelningspolicys och framförallt olika utdelningsfrekvens i din portfölj, skapar du bra spridning på dina utdelningar. Känner du dig bekväm och trygg med att köpa utländska aktier kan sådana innehav bidra med såväl ökad diversifiering, som fler utdelningar i din utdelningsportfölj.

Ett bolags utdelningspoilcy finns som regel att ta del av på dess hemsida. Information om när utdelningen kommer kan du se hos din mäklare eller bank.

Utdelningsportfölj – Fördelar och nackdelar

Fördelar

• En portfölj av utdelningsaktier hjälper till att diversifiera övriga innehav, till exempel fonder eller andra investeringar
• Utdelningsaktier ger möjlighet till ett bra, regelbundet kassaflöde in i portföljen, vilket sedan kan återinvesteras i nya aktier i syfte att skapa en ränta på ränta-effekt och ännu mer pengar på sikt
• Olika bolag har olika utdelning – genom att skapa en portfölj av olika innehav kan du få utdelning både årsvis, halvårsvis, kvartalsvis och till och med per månad
• Utdelningsaktier låter dig som ägare ta del av företagets vinster här och nu, utan att du behöver sälja dina tillgångar
• Det är enkelt att investera i utdelningsaktier och bygga en bra portfölj via svenska mäklare som t ex Avanza och Nordnet

Nackdelar

• Aktier kräver mer tid, intresse och engagemang än fonder
• Utdelningsaktier är, precis som aktier utan utdelningar, mer riskfyllda än fonder och andra mer återhållsamma och trygga investeringsalternativ.
• Investering värdepapper (fonder, aktier och så vidare) innebär alltid ett risktagande. Tidigare avkastning är ingen garanti för likvärdig avkastning nästa år eller längre fram. Aktier/värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Sammanfattning

En bra utdelningsportfölj med ett välbalanserat innehav och bra diversifiering är attraktiv att ha av flera anledningar – främst det (förhoppningsvis) stabila och regelbundna inflöde av utdelningspengar den bringar.

För att lyckas förutsätter det dock att du som investerare är påläst om både risker och möjligheter, är intresserad och har tillräckligt med tid för att förvalta ditt innehav, samt att du vet hur utdelningsaktier fungerar och inte minst – att du är på det klara med dina egna förutsättningar, dina sparmål, din riskaptit samt din strategi.

Varför vill du ha en utdelningsportfölj? Sparar du långsiktigt eller mer kortsiktigt? Vill du återinvestera dina utdelningar – och i sådana fall i vad? Är du t ex intresserad av några särskilda bolag och branscher?

Genom att fundera över dina egna mål, dina egna förutsättningar och din egen inställning vad gäller risk kontra avkastning blir det lättare att hitta aktier som passar just din utdelningsportfölj.

Avslutningsvis – tänk på vikten av att sprida dina risker, att göra research om bolag innan du investerar samt att göra medvetna investeringsval, förslagsvis med hjälp av de faktorer och variabler vi listat i denna artikel.

Kom också ihåg att det finns mycket mer att ta hänsyn till än själva utdelningen när det kommer till att investera i aktier. Framtida avkastning är en investering det med, i allra högsta grad. Ta reda på allt du behöver veta för att kunna köpa aktien eller aktierna du är intresserad av med god riskmedvetenhet.

På det stora hela handlar det om att hitta bra bolag med lönsam utveckling, för vilka framtiden ser lovande ut. Till syvende och sist är det lönsamhet och stabilitet som skapar förutsättningar för att utdelningar ska kunna ges.

Lästips: Billiga utdelningsaktier för din utdelningsportfölj samt Utdelningsaktier – En snabbkurs

Observera: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Aktier och fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Att investera i aktier innebär alltid en risk.

Läs gärna mer om detta här.