Utländska utdelningsaktier – Investeringsguide
Last Updated on maj 1, 2022 by Emelie
Utdelningsaktier är värdefulla instrument tänkta att ge regelbunden direktavkastning till din börsportfölj. I den här artikeln fokuserar vi på utländska utdelningsaktier – och bjuder på såväl en informativ guide, som bra aktietips.
Att investera i utländska utdelningsaktier kan vara en god idé av flera skäl; dels diversifierar du din portfölj med ytterligare geografisk spridning, och dels investerar du i aktier som (förhoppningsvis) ger regelbundna intäkter att antingen plocka ut eller återinvestera.
Utländska utdelningsaktier finns det gott om – många amerikanska, men givetvis en hel del andra också.
Låt oss dyka rakt in ett par listor över såväl stora som populära utländska utdelningsaktier, för att sedan gå in mer detaljerat på utdelningsaktier som investeringsalternativ.
Dividend Aristocrats – Aktier med stabil utdelning i minst 25 år
Dividend Aristocrats kallas sådana amerikanska utdelningsaktier som framgångsrikt lyckats höja sin utdelning minst 25 år i rad, och som ingår i det amerikanska aktieindexet S&P 500 – i vilket 500 av de största amerikanska bolagen finns.
Listan över Dividend Aristocrats uppdateras regelbundet av Standard & Poor. Flera av bolagen på denna lista kan också titulera sig Dividend Kings – vilka är bolag som lyckats höja sin utdelning minst 50 år i rad.
För närvarande kvalificerar sig sextiofem bolag som Dividend Aristocrats:
- 3M
- Abbott Laboratories
- AbbVie
- Aflac
- Air Products and Chemicals
- Albemarle
- Altria
- Amcor plc
- A. O. Smith
- Archer-Daniels-Midland
- Atmos Energy
- AT&T
- Automatic Data Processing
- Becton, Dickinson and Company
- Brown-Forman Corporation
- Cardinal Health
- Caterpillar
- Chevron
- Chubb
- Cincinnati Financial
- Cintas
- Clorox
- Coca Cola
- Colgate-Palmolive
- Consolidated Edison
- Dover
- Ecolab
- Emerson Electrics
- Essex Property Trust
- Expeditors International of Washington
- Exxon Mobil
- Federal Realty Investment Trust
- Franklin Resources
- General Dynamics
- Genuine Parts Company
- Hormel Foods
- Illinois Tool Works
- Johnson & Johnson
- Kimberly-Clark
- Leggett & Platt
- Linde
- Lowe’s
- McCormick & Company
- McDonald’s
- Medtronic
- Nucor
- Parker-Hannifin
- Pentair plc
- People’s United Financial
- Pepsi
- PPG Industries
- Procter & Gamble
- Raytheon Technologies
- Realty Income
- Roper Technologies
- Sherwin-Williams
- S&P Global
- Stanley Black & Decker
- Sysco
- Target
- T. Rowe Price
- V.F. Corporation
- Walgreens Boots Alliance
- Walmart
- W.W. Grainger
Dividend Aristocrats – eller utdelningsaristokrater översatt till svenska – är populära bland amerikanska privatsparare. Många inkluderar dem i sina pensionsportföljer, för vilket man också kan se en ökande trend i Sverige.
Kraven för att få sålla sig till denna åtråvärda lista är höga – antal nytillkommande bolag är således relativt få, men de som väl kvalat in på listan behåller också oftast sin plats.
Dividend Aristocrats är med andra ord robusta, stabila bolag, varför de också är attraktiva att äga.
Hur ser då dessa krav ut? Vilka specifika villkor måste ett bolag uppfylla för att räknas som en Dividend Aristocrat?
- Bolaget ska ha lyckats höja utdelning per aktie under minst 25 år i rad
- Bolaget ska vara en del av aktieindexet S&P 500
- Bolaget ska kunna redovisa en genomsnittlig daglig omsättning på minst 5 miljoner USD
- Bolaget ska ha ett noterat marknadsvärde på minst 3 miljarder USD
Utöver dessa fyra ramkriterier (av vilka de två första kan ses som de två huvudsakliga, och de två sista som kriterier för att garantera att endast riktigt stabila företag tar sig in på listan) finns också ett antal specialvillkor som omfattar listan som sådan.
Dessa villkor gör bland annat gällande att:
- Det ska finnas en balans i Dividend Aristocrats-listan – ingen sektor får utgöra mer än 30% av det totala värdet
- Antalet bolag får aldrig understiga 40 stycken – om så sker ändras utdelningskriteriet till 20 år i rad istället för 25 år och prioritet ges till de bolag med högst direktavkastning
S&P’s stränga villkor gör att listan över Dividend Aristocrats bibehåller en viss standard, samt att det endast är riktigt stora bolag som har möjlighet att kvala in.
Det faktum att nya bolag sällan tillkommer och att inkluderade bolag i regel behåller sin Dividend Aristocrats-status bidrar också till att listan är ganska statisk. Företagen ger stabil utdelning och är robusta värdeaktier – men någon fantastisk tillväxt ska man inte förvänta sig.
Vill man investera i någon av ovanstående amerikanska utdelningsaristokrater finns de allra flesta att köpa hos både Avanza och Nordnet.
Värt att veta kan också vara att de flesta banker och nätmäklare på senare år har sänkt courtaget för utländska aktier ganska markant, vilket gjort det betydligt billigare att handla med dem (valutarisk och källskatt måste dock fortfarande tas i beaktning, läs mer om detta längre ned i artikeln).
Dividend Champions och Dividend Kings
Ytterligare två listor som ofta kommer på tal när man diskuterar utländska (amerikanska) utdelningsaktier är Dividend Champions och Dividend Kings.
Dividend Champions är likt Dividend Aristocrats också bolag som lyckats höja utdelningen per aktie under minst 25 år i rad – men dessa behöver inte nödvändigtvis ingå i S&P 500.
Dividend Champions-listan är således betydligt längre än den med Dividend Aristocrats – för närvarande ingår drygt 130 bolag (däribland även de 65 utdelningsaristokraterna).
Den tredje kategorin – Dividend Kings – innehåller alla Rolls Royce av utdelningsaktier. Det vill säga de som imponerande nog lyckats höja sin utdelning under minst 50 år i rad.
Givet de ännu strängare kriterierna är denna lista förstås mycket kortare än övriga två – 25 bolag kan i dagsläget titulera sig en Dividend King.
Europeiska utdelningsaktier – 15 populära alternativ
Vill man satsa på utländska utdelningsaktier finns förstås en hel del intressanta bolag även i Europa.
Amerikanska bolag må dominera marknaderna på många sätt, men även våra nordiska grannländer och övriga europeiska länder har sina egna utdelningsaristokrater att bjuda på.
Exempel på populära europeiska utdelningsaktier är:
- Nokian Rankaat
- DNB
- HSBC Holdings
- Telenor
- Tieto
- Amundi
- Admiral Group
- Marks & Spencer Group
- Orange
- Swisscom
- Standard Life Aberdeen
- Persimmon
- Enalgas
- Taylor Whimpey
- National Grid
Europeiska utdelningsaktier finns i generöst utbud hos både Avanza och Nordnet. Kom ihåg att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning.
Utmärkande för europeiska utdelningsaktier är att utdelningen historiskt har stått för så mycket som hälften av den totala avkastningen. För några år sedan förändrades detta och utdelningsandelen minskade i många europeiska aktier.
Framgent spår dock analytiker från bland annat Morgan Stanley ytterligare ett trendbrott, och att direktavkastningen åter blir en större procentuell andel av den totala avkastningen.
Bakgrundsfakta: Vad är utdelningsaktier?
Utdelningsaktier är aktier utgivna av bolag som väljer att regelbundet dela ut en del av företagets vinst till aktieägarna.
Hur frekvent en aktieutdelning görs och på vilket sätt den distribueras (kapital eller nya aktier) är upp till varje enskilt bolag att bestämma.
En del bolag delar ut vinsten ibland, andra väldigt sällan och somliga varje år (eller till och med kvartals- eller månadsvis). Det beror på hur pass bra företaget går, vilken vinst de gjort och vilken utdelningspolicy man har.
Viktigt att känna till är att alla aktier inte är utdelningsaktier. Är du intresserad av att köpa utdelningsaktier är det således viktigt att kontrollera att bolaget du är intresserad av faktiskt tillämpar utdelning.
Varför investera i utländska utdelningsaktier?
Utdelningsaktier är överlag ett värdefullt instrument att ha i portföljen då de ger en regelbunden avkastning utan att du behöver sälja av något innehav. De bidrar således med en bra passiv inkomst.
Aktieutdelningar är också ett utmärkt sätt att utnyttja den attraktiva ränta på ränta-effekten. Genom att återinvestera din utdelning i nya utdelningsaktier, erhåller du mer utdelning för varje gång vilket på sikt kan skapa en mer eller mindre självrullande pengamaskin.
Förutom att utländska aktier rent generellt är ett bra komplement för bättre geografisk spridning och bättre diversifiering i portföljen, finns också specifika fördelar med just utländska utdelningsaktier.
Svenska aktiebolag genomför i regel utdelningar en gång per år, vanligtvis på vårkanten runt april/maj. Extrautdelningar kan förekomma vid behov, men standardförfarandet i Sverige är aktieutdelning en gång per år.
Utomlands är det vanligare med mer frekventa utdelningar. Halvårsvis, kvartalsvis eller till och med en gång per månad förekommer ofta. Köper du till exempel amerikanska utdelningsaktier gäller i regel utdelning en gång per kvartal, alternativt en gång per månad.
Vidare kan utländska aktier vara intressanta då bolagsskatten i andra länder ofta är lägre än i Sverige. Lägre bolagsskatt betyder mer pengar kvar i kassan för bolagen, vilket i sin tur förstås blir positivt för vinsten och slutligen utdelningen.
Utdelning och direktavkastning – vad är skillnaden?
En aktieutdelning en den del av vinsten som ledningen och majoritetsägarna kan besluta att dela ut till bolagets aktieägare. Utdelning redovisas alltid i ett fast belopp per aktie – exempelvis 5 kronor/aktie.
Hur mycket ett bolag ska dela ut beslutas på en bolagsstämma. Vid beslut om utdelning tittar ledningen på aktuell vinst, eventuella investeringar i pipen och övriga ekonomiska faktorer som väger in.
Direktavkastning anges till skillnad från utdelning alltid i procent. Direktavkastningen talar alltså om hur stor procentuell andel utdelningssumman utgör av aktiens totala pris.
Är utdelningen för en aktie till exempel satt till 5 kronor och aktiens pris är 100 kronor – då är direktavkastningen 5/100 = 5%.
Eftersom direktavkastningen står i relation till det aktuella aktiepriset – vilket ju ständigt förändras – är direktavkastningen ett betydligt mer föränderligt värde än utdelningen.
Vid val av utdelningsaktier (såväl utländska som svenska) är det viktigt att titta på både utdelningen och direktavkastningen. En väldigt hög direktavkastning kan betyda att aktiekursen nyligen fallit ganska kraftigt – och då är det förstås viktigt att ta reda på varför.
Högst utdelning/direktavkastning är inte alltid bäst
Den genomsnittliga direktavkastningen ligger för många bolag på omkring 1-3%, men det finns också de som ger betydligt lägre än så – och betydligt högre.
Vid första anblick är en hög direktavkastning på 7-10% förstås mer lockande än en mer medioker sådan på 1-3%, men en väldigt hög direktavkastning kan innebära stora risker.
För det första – en hög direktavkastning kan vara ett resultat av en kraftigt försämrad aktiekurs.
Exempel: En aktie handlas för 120 kronor och har en beslutad utdelning om 5 kronor. Aktuell direktavkastning är således 5/120 = 4,1%. Skulle aktiekursen imorgon rasa till 80 kronor blir direktavkastningen istället 5/80 = 6,25%.
Är den höga direktavkastningen en produkt av ett kursras är det naturligtvis viktigt att ta reda på varför aktien sjunkit så mycket i pris, eftersom det kan komma att påverka dig negativt om du investerar.
Vidare hör en väldigt hög utdelning/direktavkastning inte sällan också samman med dålig tillväxtpotential. Ett företag som kan dela ut väldigt mycket av sin vinst har förmodligen nått sin topp vad gäller nya investeringar, expandering och tillväxt.
Dålig tillväxt betyder också sämre utsikter för aktiekursen att kunna öka i värde över tid, vilket i sin tur förstås är negativt för dig som investerare.
Nackdelar till trots kan hög direktavkastning vissa gånger också vara att föredra. Planerar du till exempel att inom kort leva på den passiva inkomst dina utdelningsaktier ger kan hög direktavkastning förstås vara positivt.
Likaså om du väljer mellan två olika aktier som förutom nivån på direktavkastningen är identiska. Då finns i regel ingen anledning att inte välja den med högre direktavkastning.
Satsa på företag med stabil utdelningshistorik
Att ett aktiebolag ger utdelning betyder inte att det per automatik är en bra investering. Ett företag kan till exempel visa sig haft samma utdelning i många år, vilket på sikt inte är positivt för din avkastning.
Utdelningshistoriken är viktig att sätta sig in i och göra en bedömning av i syfte att kunna identifiera sådant som till exempel indragna utdelningar, sänkta utdelningsbelopp, obefintlig utdelningstillväxt och så vidare.
En stabil utdelningshistorik med en konsekvent och positiv utdelningstillväxt är en viktig kvalitetsmarkör som visar på att ett bolag är tillräckligt bra för att år efter år ha utdelningar – och dessutom höja dem.
Faktorer att kika på när du granskar utdelningshistoriken:
- Hur länge har företaget gett utdelningar (sedan det börsnoterades)?
- Har bolaget höjt utdelningen under åren? Om ja, hur ofta?
- Finns några avbrott med indragna utdelningar?
- Hur stor är bolagets utdelningsandel? Är den rimlig i längden?
- Vilken procentuell utdelningstillväxt har bolaget haft de senaste åren?
- Sänkta utdelningar – har det förekommit? Hur ofta?
- Antal år i rad som bolaget haft utdelning?
Har du sedan tidigare begränsad erfarenhet av aktieutdelningar kan det vara svårt att veta hur man ska bedöma historiken.
Överlag kan sägas att en stabil utdelningshistorik är lika med bra utdelningstillväxt, att slopade och sänkta utdelningar är få eller inga, att utdelningsandelen är hållbar samt att bolaget haft utdelning många år i rad.
Bra utdelningstillväxt betyder att företaget lyckas höja utdelningen för varje eller nästan varje år. För att lyckas med det krävs det att bolaget gör bra vinster, vilket i sin tur vittnar om att företaget är stabilt och välmående.
Slopade eller sänkta utdelningar behöver inte vara negativt om det till exempel råder en ekonomisk kris – men är det mer regel än undantag kan det vara en varningsflagga.
Företag som lyckats ge oavbruten utdelning många år i rad (likt Dividend Aristocrats, Champions och Kings) visar också på robusta finanser och stabilitet.
Hur pass stor utdelningsandel bolaget har är också mycket intressant. Med utdelningsandel menas hur stor del av vinsten som delas ut.
Ju högre utdelningsandel desto bättre kan tyckas, men är utdelningsandelen 100% betyder det att ingenting av vinsten behålls för att investera i bolagets utveckling – vilket inte är särskilt bra i längden. En rimlig utdelningsandel bör helst inte överstiga 80%.
Viktigt är att göra en bedömning av hur utdelningshistoriken har trendat genom åren, samt huruvida den varit stabil eller skakig.
Utländska aktier innebär valutarisk (eller valutadiversifiering)
Handel med utländska aktier innebär inte bara att du sparar i aktierna som sådana, utan även i den valuta aktierna är tecknade. Förändringar i valutakursen mellan svenska kronan och den andra valutan – exempelvis euro eller US dollar – får således effekt på värdet av dina tillgångar.
Vanligen benämns detta som valutarisk, men eftersom ordet risk för de flesta har en negativ klang – och förändringar i valutakursen också kan påverka värdet positivt – skulle man också kunna kalla det för valutadiversifiering.
Valutadiversifiering innebär att man sprider sina risker i olika valutor, vilket ju är precis det man gör när man köper aktier i olika länder och valutor.
Äger du till exempel utländska utdelningsaktier tecknade i euro och den svenska kronans kurs gentemot euron försvagas, får du mer kronor tillbaka för varje euro du handlat aktier för. Stärks däremot kronan slår det åt andra hållet och du får färre kronor tillbaka.
Skapa en balanserad portfölj med utdelningsaktier i olika länder
På tal om valutadiversifiering – att köpa utdelningsaktier i olika länder är ett utmärkt sätt att sprida såväl riskerna som exponeringen, samt att ta del av utdelningar med olika intervaller.
En bra utdelningsportfölj kan således med fördel innehålla utdelningsaktier från flera länder.
Vår egna svenska aktiemarknad är fantastiskt bra med många intressanta och stabila utdelningsaktier tillgängliga. Samtidigt utgör Sverige en närmast försvinnande liten del av den globala marknaden – varför det också kan vara lönsamt att söka sig utanför våra egna landsgränser.
Vidare är det också klokt att köpa utdelningsaktier i flera olika bolag verksamma inom olika branscher, för att ytterligare förbättra diversifieringen.
En bra diversifierad utdelningsportfölj kan med fördel innehålla omkring 12-15 olika aktier. Med så pass många finns ingen risk att du lägger för många ägg i samma korg, vilket gör dig mindre sårbar för eventuella negativa utvecklingar i något bolag eller någon bransch.
Så beskattas du för utländska utdelningsaktier
Skatten är en viktig aspekt att ta hänsyn till när du investerar i aktier listade utanför Sveriges gränser – oavsett om det rör sig om aktier med utdelning eller utan.
Precis som för svenska aktier beskattas du på olika sätt beroende på vilket konto du använder för din aktiehandel – ett depåkonto, ett ISK eller en KF. Mer om hur dessa tre olika konton beskattas finns att läsa på Skatteverkets hemsida.
Specifikt för utländska aktier är den källskatt du måste betala när du får utdelning, utöver den svenska kapitalvinstskatten. Källskatten anges i procent men varierar från land till land, varför du kan få betala olika hög källskatt för utdelningsaktier listade i olika länder.
Den amerikanska källskatten ligger på 15%, vilket också är en vanlig nivå i många andra länder.
Utländsk källskatt är inget du själv måste betala in aktivt, utan beloppet dras av från din kommande utdelning. Är källskatten 15% trillar således 85% av den totala utdelningen in på ditt konto, medan resterande 15% går till källskatten.
Sparar du i en kapitalförsäkring finns möjlighet att få tillbaka på källskatten, varför denna kontotyp generellt sett är att föredra för handel med utländska utdelningsaktier. Observera dock att det kan ta flera år innan du erhåller en sådan återbetalning.
Finns det några risker med att köpa utländska utdelningsaktier?
Valutarisken och det faktum att man som svensk sparare sällan är lika insatt i utländska bolag och aktiemarknader är två risker förenade med att köpa utdelningsaktier i utländska bolag – eller egentligen utländska aktier överlag.
Vidare finns också risken att man faller för bolag med hög direktavkastning – utan att ta reda på varför den är så hög. Förmodligen ligger ekonomiska problem till grund, vilket i sin tur kan få som konsekvens att utdelningen sänks kraftigt eller slopas och då få aktiekursen att dyka i botten.
På samma sätt kan bristfällig research om bolaget leda till att man köper utdelningsaktier i bolag som förvisso har bra utdelning, men som helt stannat av i fråga om tillväxt och resultat. Dålig tillväxt och svaga resultat kommer på sikt leda till att utdelningar inte har råd att betalas ut.
Fördelar och nackdelar med utländska utdelningsaktier
Fördelar
- Många andra länder har betydligt lägre bolagsskatt än Sverige, vilket innebär att företagen får behålla mer av vinsten och således får bättre förutsättningar att kunna ge stabila utdelningar
- Utländska utdelningsaktier ger ofta utdelning mer frekvent än svenska – halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis
- Utländska aktier ger bra diversifiering mot andra marknader och andra valutor
- Utdelningsaktier generellt ger möjlighet att utnyttja ränta på ränta-effekten
- Utdelningsaktier kan kompensera upp för eventuella förluster
- Många söker sig till utdelningsaktier i oroliga tider, vilket gör att de ofta klarar kraftig volatilitet bättre
- Stabila utdelningar och ränta på ränta-effekten kan generera en bra passiv inkomst
Nackdelar
- De mest stabila utdelningsaktierna är sällan några imponerande tillväxtraketer utan snarare äldre bolag som prioriterar att dela ut vinsterna snarare än att göra nya investeringar i verksamheten
- Lätt att luras av hög utdelning/direktavkastning – kan vara tecken på finansiell instabilitet
- Du måste betala källskatt till det land du köpt aktierna i när du erhåller en utdelning i utländska aktier
- Det finns inga garantier för att utdelningarna höjs eller betalas överhuvudtaget – företagen kan närsomhelst ändra sig och besluta om att sänka eller helt slopa en utdelning